Om förmågan att ge upp
Tänk att jag klarade av att ge upp. Tänk att det gjorde all skillnad i världen för mig. *** Det handlar om min oönskade sambo sedan snart ett och ett halvt år tillbaka, den kroniska migränen. Den har jag levt tillsammans med i ett förhållande präglat av ständig rädsla för anfall, daglig förlamande smärta och att trevande försöka lära mig hantera en ny vardag med nya premisser och skämmiga sekundära symptom. Lika länge har jag letat efter vägar att få smärtan på en hanterbar nivå och få fler timmar om inte värkfria så åtminstone lättare. Jag har letat efter vägar att komma ur sjukdomen helt och hållet. Att bli frisk och arbetsför igen. Jag har använt krigstermer i min vardag då jag talar om hur jag hanterar min sjukdom och hälsa. Jag har använt biologisk krigsföring genom kopiösa mängder både preventiv och anfallsmedicin i precisa ordinerade mått. (Många med samma sjukdom som jag har klarar inte av att hålla anfallsmedicineringen så liten som man ska, men jag, ska du veta, jag har varit...