Själen är redan i framtiden
Jag har de senaste tre åren fått mycket. Massor av kärlek framför allt. Härliga för mig nya vänner. Tagits emot med värme i en intressant släkt och fått inblick i dess historia. Jag hittade också min egen väg att allt mer hoppas att det finns en kärlek och nåd som är mycket större än vi kan förstå, bara ana. För allt det är jag oerhört tacksam. Men jag borde ha fortsatt att bo för mig själv, tänker jag nu med facit i hand. Nu städar jag inför försäljningsfotograferingen i morgon. Medan jag plockar bort privata detaljer inser jag att det är min själ jag städar undan. Alla pappershögar, privata minnen, praktiska saker som jag vanligtvis inte plockade undan. Jag städar undan dem utan att det gör ont, för min själ finns inte längre här. Den finns redan någon annanstans, någonstans i framtiden. Det är säkert därför det känns så tomt. ...