När (nästan) alla bitar faller på plats
Den här veckan gick till mitt livs historia som den då ovanligt många ovanligt stora bitar föll ovanligt bra på plats.
Jag träffade honom som ska renovera mitt lilla blåa hus. Jocke heter han. Det visade sig att jag hade planerat (nästan) rätt gällande resurser i tid och pengar. Vi slog också fast tågordningen och logistiken. Det se ut att vi får (nästan) allt att funka.
Dessutom fick jag igår ett anbud på min lägenhet, ett anbud som jag genom att lite ombudgetera får att funka (nästan) perfekt. Så jag godkände det. Paret som köper låter som om de vore härliga människor enligt förmedlarens beskrivning, vilket känns absurt viktigt för mig. Mitt tomma hem ska fyllas av lika lyckliga knytt efter att jag flytt. Trots att jag hade fått allt ordnat med tillfälliga lån, känns det nu som om alla stjärnor sitter där se ska på min himmel och luften är lätt att andas.
Och så har min lilla hundvalp fötts! Den 25.4 kom hon till världen med massor av syskon. Det är (nästan) säkert att jag får henne till midsommar. Hon har redan fått sin första leksak av min son och hans flickvän. Bara det får mitt hjärta att slå ett glatt litet extra slag.
Och dessutom har organisationen jag jobbar i börjat bearbeta med sin hållbarhetsstrategi på ett fint sätt. Vi har tidigare lyssnat på alla medarbetares tankar, bearbetat dem med snabba reaktioner, och i veckan jobbade vi i ledningsgruppen vidare via framtidsforskaren Mika Aaltonens översikt över ekologin. Vi jobbade vidare med hållbarhetsvisioner och stegvis ända till konkreta handlingsplaner för hur vi går vidare. Jag är övertygad att ju fler vi är som med hjälp av sakkunnigas vägledning verkligen gör kloka små och större beslut och verkligen agerar, kan vi faktiskt göra världen lite bättre. Inte bara nästan.
Jag träffade honom som ska renovera mitt lilla blåa hus. Jocke heter han. Det visade sig att jag hade planerat (nästan) rätt gällande resurser i tid och pengar. Vi slog också fast tågordningen och logistiken. Det se ut att vi får (nästan) allt att funka.
Dessutom fick jag igår ett anbud på min lägenhet, ett anbud som jag genom att lite ombudgetera får att funka (nästan) perfekt. Så jag godkände det. Paret som köper låter som om de vore härliga människor enligt förmedlarens beskrivning, vilket känns absurt viktigt för mig. Mitt tomma hem ska fyllas av lika lyckliga knytt efter att jag flytt. Trots att jag hade fått allt ordnat med tillfälliga lån, känns det nu som om alla stjärnor sitter där se ska på min himmel och luften är lätt att andas.
Och så har min lilla hundvalp fötts! Den 25.4 kom hon till världen med massor av syskon. Det är (nästan) säkert att jag får henne till midsommar. Hon har redan fått sin första leksak av min son och hans flickvän. Bara det får mitt hjärta att slå ett glatt litet extra slag.
Och dessutom har organisationen jag jobbar i börjat bearbeta med sin hållbarhetsstrategi på ett fint sätt. Vi har tidigare lyssnat på alla medarbetares tankar, bearbetat dem med snabba reaktioner, och i veckan jobbade vi i ledningsgruppen vidare via framtidsforskaren Mika Aaltonens översikt över ekologin. Vi jobbade vidare med hållbarhetsvisioner och stegvis ända till konkreta handlingsplaner för hur vi går vidare. Jag är övertygad att ju fler vi är som med hjälp av sakkunnigas vägledning verkligen gör kloka små och större beslut och verkligen agerar, kan vi faktiskt göra världen lite bättre. Inte bara nästan.
Kommentarer
Skicka en kommentar