Om att bygga sitt hem med tillit

När jag igår satt och planerade min nya inredning i det lilla blåa huset, nu med ny färgsättning, märkte jag att jag tänkte på ord som ro, frid, glädje, trygghet och en passlig mängd rådd. Och tillit. Tillit. Ordet gjorde mig plötsligt lite vilsen, vilket förvånade mig. Känner jag inte tillräcklig tillit? Jag har ju lyckan att bo i ett land som bygger på demokrati och rättvisa. Jag har den enorma glädjen att omkring mig ha massor av människor som jag älskar och som också älskar mig. Jag har goda mentala och sociala förmågor att behandla lägen där livet inte går som förväntat. Livet och mitt starka nätverk, alla goda människor runt omkring mig har burit mig när det behövts, varför gör ordet mig nu vilsen?

Jag ramlar över en podd medan jag morgonsysslar. I den talar professorn Brené Brown om tillitens anatomi. Hon citerar en definition på tillit som också tilltalar mig, ungefär så här: ”Trust is to make something that is important for you vulnerable to the actions of someone else”. Hon öppnar sin tanke i en akronym, ”braving”, som står för de byggklossar tilliten byggs upp av: Boundaries, Reliability, Accountability, Vault, Integrity, Non judgement och Generosity. I podden beskriver hon, förstås på en rätt konkret nivå på grund av den begränsade tiden, varje ord lite djupare. Det märks att hon vet vad hon talar om.

Och plötsligt faller många bitar på plats. Jag förstår att det inte är det stora ordet i sig som gör mig vilsen, utan bara en liten del av mina erfarenheter som jag inte bearbetat färdigt, och i dem bara en liten del av tillitens anatomi. Min vilsenhet i ordet blir genast mer hanterbar, och jag vet att jag kan stärka min förståelse för det ofullständiga i oss människor, tron att vi alla försöker vårt bästa med de medel vi har till hands.

Och jag vet att det jag ska börja med är att välkomna alla känner djupt tillit till i mitt nya hus. Jag ska bygga mitt nya hem med tillit från mitten. Tids nog kan jag kanske börja gå mot kantbitarna.