Att ha eller att få

maj 14, 2024

Ett av några svåra beslut jag har behövt göra i livet var nog att behöva avstå från det lilla blåa huset. Och den bedårande trädgården jag arbetade fram där. Varenda dag i min lilla trädgård upplevde jag som en gåva full med överraskningar och insikter.

Men den här våren har jag äntligen förstått det - man behöver inte äga en trädgård för att kunna njuta av blomsterprakt och trädgårdstankar.

Min söta lägenhet har en miniatyrbalkong. På förmiddagen badar den i sol, men skyddar mitt huvud från gasset. Mitt hem är luftigt inrett, men balkongen ska bli en luftig men vild helhet, där det blir trångt att ta sig fram bland alla blomster till sin plats i korgstolen. Jag njuter redan av det som jag lyckades få att övervintra i krukor och av det som jag fått i gåva.

Men den allra största insikten har kommit i omgivningen. Varje morgon tar jag hunden på promenad till stadsdelens "Central Park". Kanske något mindre till ytan och lummighet än den i New York, men med sina vindlande gångar och bäckar, picnic-ställen och lek- och sportplatser är känslan lite den samma. Och redan vårens blomsterprakt är underbar, och den skira grönskan i parkens alla träd är ljuvlig.

De privata trädgårdar som finns i trakten bjuder också förbiflaneraren på skönhet och ro. Också på husbolagets egen gård finns massor av vitsippor och lökväxter, och dag för dag får jag fler tips om vad perennerna vid husväggen är för något.

Havsstranden lockar på tjugo minuters gångavstånd med sina naturliga stränder, småbåtshamn, små strandrestauranger och caféer och badstrand för både människor och hundar. Om jag skulle välja vad som betyder mest i min nya stadsdel skulle det nog vara just den, havsstranden.

Tänk att få allt det här utan att behöva oroa sig för om man klarar av att sköta något. Utan att äga. Bara få.